Det största tjeckiska sjukförsäkringsbolaget VZP har i samarbete med hälsoministeriet stöttat öppnandet av operationer och registreringen av nya patienter på platser med nedsatt tillgång till vård under ett år. Till exempel i gränsområden. Programmet skapades i samförstånd med företrädare för läkare, barnläkare och tandläkare. Och enligt chefen för General Health Insurance Company, Zdenek Kabátek, ger det en del frukt i form av nya jobb.
Generaldirektör för det allmänna sjukförsäkringsbolaget Zdeněk Kabátek
Direktör Zdeněk Kabátek hävdar att programmet, som är tänkt att öka tillgängligheten för läkare, barnläkare och tandläkare i regionerna, är tänkt som en pusselbit. ”I den är en mycket större del utbildning och det regionala ledarskapets inställning till infrastruktur eller jobbmöjligheter för familjemedlemmar till läkare”, påpekar han i en intervju med Deník.
Kommer du att fortsätta programmet för att stödja tillgängligheten till vård?
Säkert. Jag hör ofta frågor om huruvida inte vårt arbete med att förbättra vårdens kvalitet inom andra sektorer kommer att påverkas av att vi beslutat att avsätta tre miljarder kronor i bonus till läkare inom området akut och efterföljande slutenvård. Jag kan försäkra dig om att alla våra bonusprogram finns kvar.
Och hur nöjd är du med avtalet kring läkarnas löner?
Jag kan inte säga hur nöjd jag är. Men jag är övertygad om att det inte fanns någon annan lösning vid den tiden. Vi hade inte råd att riskera att barnavdelningar eller ortopedi skulle förbli stängda, att folk skulle få sina tjänster uppskjutna i månader eller år . Vi insisterar på vår mission och vision att leverera en säker och prisvärd hälsovård till våra kunder. Det gjorde vi, även om vi kan diskutera om det var genom systemiska eller icke-systemiska åtgärder.
MISSA INTE: Premiärminister Petr Fiala betonade att utarbetandet av avtalet inte bara handlade om löner och löner, utan också om arbets- och utbildningsvillkor:
Regeringen och läkare skrev under avtalet. Det var inte bara löner, utan också villkor, sa Fiala
Hur skulle du karakterisera prisvärd vård?
Statsförordningen anger tydligt vilken tid och plats tillgängligheten är. Detta är den primära utgångspunkten, men samtidigt måste man säga att en seger för klienten inte är att han har ortopedi tio minuter från huset till höger och till vänster. Han behöver inte ett sjukhus runt varje hörn. Han – och försäkringsbolaget ska säkerställa detta åt honom – ska ha tillgång till vård i rätt tid och av hög kvalitet på ett ställe.
Tror du att det finns många sjukhus?
Att säga att det finns många är en underdrift. Nätverket för akut slutenvård är robust och har presterat väl . Å andra sidan har vi fler sjukhus jämfört med den moderna världen. Vården behöver centraliseras och människor måste föras till rätt läkare och teknik vid rätt tidpunkt. Detta kommer att leda till att akutsjukhus som arbetar dygnet runt och 7 dagar i veckan blir färre och kanske mer robusta i kapacitet. Tvärtom kommer gemenskaps- eller öppenvårdsinrättningar att skapas, där vård ges till exempel fem dagar i veckan. Vi blir äldre så vi får räkna med att en del av akutvården kommer att övergå i uppföljningsvård för våra föräldrar och med tiden även för oss.
Utan politisk vilja till förändring kan övertidsuppsägningar upprepas, varnar läkaren
Till exempel, enligt experter, kommer det att finnas omkring 380 000 personer med Alzheimers år 2050. Vilken roll kan försäkringsbolagen spela för att se till att alla får den vård de behöver?
Väldigt aktiv. Vi spelar det redan. Vi har högljutt deklarerat att vi är redo att utveckla ett nätverk av eftervård i form av bostäder med en speciell regim, som är just för personer med , men även Parkinsons och andra diagnoser. Samtidigt är vi redo att utveckla nätverket . Bland annat när sjuksköterskan kan ta hand om patienter med psykiatrisk ohälsa eller i terminalstadiet. Vi ansvarar för att göra tjänsten tillgänglig. Samtidigt ska det vara av hög kvalitet och hållbart. Det är viktigt att skapa rätt organisation för att balansera hem, boende, specialiserad och öppenvård, inklusive psykologisk eller psykiatrisk vård.
Lagändringen om allmän sjukförsäkring ska se dagens ljus i år. Förslaget är nu i remissförfarandet. Den beräknas genom att försäkringsbolagens reservfond upphävs och den förebyggande fonden stärks. Vad säger du till det?
Jag tycker att ministeriet går logiskt tillväga. Om du ska ha runt 4 miljarder kronor i reservfonden och du arbetar med en budget på 300 miljarder kronor är det dumheter. Vi håller också med om förstärkningen av den förebyggande fonden. En ny fond för särskilt gynnsam verksamhet ska dock skapas. Detta är uppe till diskussion, eftersom hans utgifter ska regleras av ett ersättningsdekret. Jag förstår avsikten, eftersom många aktiviteter inte finansieras från grund- eller förebyggande fonden. Däremot tycker jag i framtiden snarare att regleringen från departementet bör begränsas. Det bör finnas konkurrens mellan försäkringsbolagen. Vi får se vad resultatet blir.
MISSA INTE: Vad är lönen för läkare i Tjeckien? Mer i artikeln:
Löner till tjeckiska läkare? De är låga utan tjänster. Människor har förvrängda idéer
I förslaget föreskrivs också att om en person själv orsakar ett hälsoproblem under en verksamhet som han kommer att dömas för, ska försäkringsbolaget kunna få ut kostnaderna för behandlingen av honom. Vad är din åsikt?
Redan idag har vi ett system med regressioner – om du orsakar en trafikolycka där jag skadas och min behandling kostar en miljon så får vi tillbaka det från dig. Det kommande förslaget utökar det. Vi kommer att kunna samla in pengar även om någon skyller hälsoproblemet på sig själv. Generellt sett har jag inga problem med det, men återigen, det är upp till diskussion. Det är ett känsligt område. Att du verkligen gjort något själv är svårt att kvalificera juridiskt.
Både ministeriet och du betonar förebyggande. Hur ställer sig dina kunder till det?
Närvaro det är ungefär hälften av vad som skulle motsvara en situation där varje vuxen klient skulle besöka sin läkare vartannat år för en kontroll. Det är bara något högre för förebyggande undersökningar hos gynekolog (56 procent). Mindre än 60 procent av kvinnorna går till mammografisk screeningundersökning och endast 27 procent av våra klienter genomgår en kolorektal screening (undersökning av tjocktarm och ändtarm – reds. anm). Vi är inte i slutändan av Europa, men det finns verkligen utrymme för förbättringar, vilket vi försöker göra.
